Varför ställa energikrav?

Motivet kan vara att kommunen vill främja en snabbare utveckling av energieffektivt byggande. För att en utveckling ska främjas krävs alltid att några går före.

Många kommuner med fjärrvärmebolag som har överskott på spillvärme, kraftvärme eller planerar för kraftvärme, upplever ett problem med att byggreglernas utformning i många fall leder till att frånluftsvärmepumpar (FVP) installeras i fjärrvärmeområden.

Det kan för visa byggare vara enklare att klara byggregleras krav genom att installera FVP, istället för att isolera bättre förbättra och utveckla byggnadstekniken.
Det finns även byggare som utropar denna lösning som ”energieffektivt byggande”, eftersom mindre kilowattimmar köps. Problemet är att FVP tar bort fjärrvärmens baslast. Kvar blir en topplast att leverera, ofta producerat med fossil energi. Nyttan av att använda färrvärmen som kyllast i kraftvärmeproduktionen försvinner. Att baslasten försvinner framgår av följande figur där ett radhus med två alternativa utformningar redovisas. Ett alternativ med med utformning enligt Minienergikraven, den andra med BBR utförande, men med en frånluftsvärmepump (FVP).
 

Figur. I radhuset med FVP försvinner baslasten för fjärrvärmen som bara behöver leverera när inte värmepumpen räcker till (när det är som kallast).

BBR har endast en enkel modell för att värdera elvärme. Byggnader som klassas som elvärmda har ett dubbelt så högt energikrav som byggnader som inte är elvärmeklassade (i princip en viktningsfaktor på 2,0 i södra klimatzonen). Men FVP har en installerad eleffekt på kanske 5-6 W/m2 vilket är lägre än kravet för att bli elvärmeklassad. Om en viktningsfaktor på 2,0 skulle läggas på elenergi till värmepumpen i figuren ovan, skulle den viktade energin för FVP-alterntivet uppgå till 140 kWh/m2, alltså mycket högre än lågenergialternativet.

BBR kan inte heller klara andra hybridlösningar med kombinationer av elvärme och andra energislag. BBRs brister i detta avseende är skälet till varför energikraven som formulerats av FEBY använder en enkel formel med viktning som kan hantera även hybridlösningar.
Figur. I radhuset med FVP försvinner baslasten för fjärrvärmen som bara behöver leverera när inte värmepumpen räcker till (när det är som kallast).

BBR har endast en enkel modell för att värdera elvärme. Byggnader som klassas som elvärmda har ett dubbelt så högt energikrav som byggnader som inte är elvärmeklassade (i princip en viktningsfaktor på 2,0 i södra klimatzonen). Men FVP har en installerad eleffekt på kanske 5-6 W/m2 vilket är lägre än kravet för att bli elvärmeklassad. Om en viktningsfaktor på 2,0 skulle läggas på elenergi till värmepumpen i figuren ovan, skulle den viktade energin för FVP-alterntivet uppgå till 140 kWh/m2, alltså mycket högre än lågenergialternativet.

BBR kan inte heller klara andra hybridlösningar med kombinationer av elvärme och andra energislag. BBRs brister i detta avseende är skälet till varför energikraven som formulerats av FEBY använder en enkel formel med viktning som kan hantera även hybridlösningar.