FAQ Flerbostadshus
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?
Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP?
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Är golvvärme bra eller dåligt?
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Vad är ett Lågenergihus?
Det finns ingen standard för detta begrepp men har av Boverket använts för en byggnad som har 25% bättre energiprestanda än byggreglerna, BBR. Eftersom byggreglernas krav ständigt ändras så finns inte egentlig kravspecifikation för detta begrepp.
En definition är att utgår från att byggnadens som sådan ska ha så bra energiegenskaper att den har samma låga värmeförluster oavsett tillförselsystem, eller samma netto energibehov. FEBYs klassning i Guld, Silver och Brons har alla den utgångspunkten, men olika skarp nivå för just värmeförlusterna.
För samtliga gäller att de ska vara täta, dvs luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom
väggen. Annars blir det dragigt, stora värmeförluster och risk för att fuktig varm luft
kondenserar i väggarna. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klart.
Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).
Styrande i FEBY är ett värmeförlusttal (VFT) som anger max tillåten värmeförlust vid dimensionerande utetemperatur (DVUT). Den skarpaste nivån motsvarar nivån för passivhus enligt tidigare FEBY12 eller enligt passivhusinstitutets (PHI.de) krav. FEBYs kriterier kan läsas på hemsidan feby.se under fliken kriterier.
En typisk byggnad som klarar FEBYGuld behöver ca 20 kWh/m2 för värme, men värmebehovet kommer variera mycket mellan olika lägenheter och byggnader beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende.
Hur mycket energi man behöver köpa är en annan sak och beror på vilka energislag man
väljer.
Fördelen med att begränsa värmeförlusterna till denna låga ”passivhusnivå” är att värmen kan bäras av den tilluft som byggnaden ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till värmeåtervinning ur frånluft (FTX).
Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning
och vilka fönster som väljs. Typiska isolertjocklekar för att klara FEBYGuld i småhusutförande är ca 40 cm isolering i yttervägg. För flerbostadshus, ca 30 cm grund, 25 - 40 cm i vägg och 50-60 cm i tak.
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet
ska bli. Värmeförlusterna vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) blir dock för höga utan
ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute.
När väl värmen kramats ur frånluften, finns inte så mycket kvar att hämta med en
frånluftsvärmepump (FVP). Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och
varmvatten är bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. Det finns kombinerade FTX- och
värmepumpssystem, som är samordnade reglermässigt för att fungera optimalt och ofta integrerade i samma produkt, vilket ger lägre kostnader än separata system.
Vad är ett FTX-system?
Det är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer
den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 80-90%.
Vad man ska tänka på är:
- FTX-aggregatets placering (ljud och kalla kanaler, men de ger mindre buller än värmepumpar ger).
- Att system och kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och
vardagsrum med kanalerna. - Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg (om lägenhetsaggregat).
- Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.
- Hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad).
- Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade
(beräkningsstöd i Energihuskalkyl).
Att fläktarna är energieffektiva, annars blir elåtgången kostsam. Jämför mellan olika
aggregat. Välj om möjligt aggregat med mätuttag för luftflöden och temperaturer eller som har
detta redan i sin panel.
Välj ett FTX-system
Ventilationsaggregatet ska klara minst hela luftflödet vid ett systemtryckfall på 100 Pa.
Luftflödet beräknas som uppvärmd area gånger 0,35 l/s som är Boverkets minimikrav (Atemp
x 0,35 l/s,m2). För mindre bostäder, små lägenheter och lägenheter med mörka badrum och
kompletterande WC, kan specifika luftflödet bli högre.
Aggregatet ska ha ett bra värmeåtervinningstal. Minst 85% rekommenderas och minst 5%
högre värde för lägenhetsaggregat om plattvärmeväxlare väljs. Ha koll på om den angivna verkningsgraden inkluderar värme från motorerna eller inte vid jämförelse för småhusaggregat.
Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgång (< 1,5 kW/m3,s).
Tilluftskanaler för värmd tilluft ska inte gjutas in i betongbjälklag, eftersom värmen då tappas
på vägen till det avsedda rummet.
För spiskåpan väljs en kolfilterfläkt utan evakuering, eller en spiskåpa med hög osavskiljning vid lågt forceringsflöde, för att undvika stora undertryck.
Andra väsentliga parametrar att beakta:
- Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat
- Behövs kondensatavledning?
- Ljud- och bullerförhållanden (ljuddimensionering).
- Tillgänglighet för service och filterbyten.
- Enkelt att klara filterbyten och rengöring.
- FilterkostnadKolfilter om roterande centralt aggregat?.
- Golv-eller väggmodell? (lägenhetsaggregat)
- Vänster-eller högerutförande vad avser kanalplaceringen? (lägenhetsaggregat)
- Central övervakning?
Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?
Gör ert systemval innan arkitekten ens börjar skissa på huset!
Placering av aggregat och schakt, placering av eftervärmare och draganing av korsande
kanaler, ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra
lösningar till låga kostnader. Ändra inte systemval i ett senare skede.
Fördelar med lägenhetsaggregat
- Enklare att anpassa och reglera luftflödet till bostadens varierande behov.
- Enklare balansera flödet och hålla tryckneutralt.
- Påverkar inte grannars ventilation
- Styrning av temperatur via växlare och eftervärmare
- Beprövat (identiska referensanläggningar)
- Forceringsflöde i kök kan hanteras via aggregatet
Nackdelarna är främst kostnad och åtkomlighet.
Kostnadsaspekten är mycket beroende på antal våningsplan. I högre byggnader är centralt aggregat mer gynnsamt. Men kostnad för lägenhetsaggregat kan också bli väl hög för små lägenheter. Även hur schakt- och utrymme för aggregat stjäl uthyrbar yta är en central kostnadspost.
Att tänka på om lägenhetsaggregat:
- Placering inne i lägenhet eller åtkomlig i trapphall?
- Kondensdränering?
- Placera om möjligt nära yttervägg (kalla kanaler blir kortare)
- Undvik luftintag i söderläge (varm tilluft i juli blir inte populärt)!
- Brandcellsaspekter om gemensamma kanaler/intag
- Isolering av schakt om gemensamma kanaler/intag
- Är en eleftervärmare inkluderad i aggregatet, men inte tänkt att användas kan problem uppstå.
- Placeringsalternativ: Bostadsaggregat ska helst placeras nära en yttervägg. Detta för
att minimera dragning av de ”kalla” kanalerna för friskluft och avluft. Men, det ska
också vara enkelt att från aggregatet dra ut tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum
och frånluftskanaler från badrum, WC och kök. Tänkbara placeringar i småhus är
i trapphall, kök, tvättvårdsrum, eller i badrum. Undvik placering på vägg mot sovrum.
Fördelar med centralt aggregat:
- Lägre kostnad om högre byggnad
- Färre servicepunkter
- Inga, eller bara korta kalla kanaler i byggnaden
- Mindre risk för buller
Att tänka på om centralt aggregat:
- Välj en VVS-konsult som har gedigna erfarenheter av projektering av centrala ventilationssystem i bostadsbyggnader.
- Undvik stora enheter (svårt att i praktiken klara luftflödesbalansen i varje lägenhet)
- Olika enheter om olika klimatförhållanden (t.ex. söderliggande lägenheter jfr
norrliggande, skuggade lägenheter jfr solutsatt, bostad jfr lokaldel, etc). - Välj lågtryckssystem (< 100 Pa)! Mindre el för fläktdrift, mindre ljud, men känsligt
för termiska stigkrafter i höghus. - Placera eftervärmare anslutning till lägenheten för att undvika kanalförluster och
minska schaktarean. - Lägg ”allt” tryckfall över injusteringsventilerna
- För enklast lösning, välj antingen kolfilterfläkt eller volymspiskåpa,
som dock kräver högre konstanta luftflöden (ca 20 l/s) och därmed ger större förluster. - Roterande växlare ger hög verkningsgrad men kan kräva kolfilter för att undvika
luktöverföring.
Kan jag ha elelement?
Ja visst. Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad
resultatet ska bli. Men elelement drar mycket el och energikrav är formulerade så att åtgång
av elenergi begränsas. FTX-aggregat bör inte ha en integrerad eleftervärmare inkopplad om andra värmekällor ändå ska ta hela värmelasten.
Hur minska elanvändningen?
För att klara energikravet måste elanvändningen hållas nere. El till fläktar och eventuella
pumpar väljs med effektivaste teknik. Behovsstyrning av belysning, även i hissar.
Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Köldbryggor i väggkonstruktion brukar normalt ingå i U-värdet.
Köldbryggor som ligger i markbjälklag, hörn och fönster är alltid tillkommande köldbryggor.
Observera att köldbrygga för mellanbjälklag hanteras på olika sätt:
a. För yttervägg med samma isolertjocklek utanpå mellanbjälklag, så utgör detta
en kylande yta som tidigare inte beaktats när väggarea beräknats utifrån invändiga väggareor (tapetarea). Denna tillkommande köldbrygga beräknas genom att väggens U-värde multipliceras med den area per meter som mellanbjälklaget tar upp. Om t.ex. 30 cm tjockt bjälklag så blir dess Psi-värde = U x 0,3 (W/m,K).
I BBR25/BEN2 anges nu att yttervägg ska beräknas från överkant på golv mot mark till underkant takbjälklag. Om väggen mängdas så kommer köldbryggan enligt a med.
b. Ofta är isoleringen sämre i dessa partier. Denna köldbrygga ska läggas till
köldbryggan enligt a. Det finns standarder för hur köldbryggor ska beräknas och det finns
konstruktörer som är utbildade på hur dessa beräknas och har beräkningsprogram för detta.
Värden för olika typlösningar kan sedan återanvändas i kommande projekt.
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Driftel beräknas i programmet när ni har lagt in eleffekt för fläktar och cirkulationspumpar.
Denna eleffekt beror på systemval och komponentval.
För fastighetsgemensam drift som trapphallsbelysning, hiss, mm finns beräkningsstöd i
programmet, men låt elkonsulten göra fördjupade utredningar för de mest kostnadseffektiva
valen istället för att välja standardlösningar. Lägg gärna till ett schablonpåslag för flerbostadshus och lokaler med centrala system för tele, regler, PC/DUC och annat oförutsett på 2 kWh/m2.
Är värde för värmepump i indata sid 4 SCOP?
Ja, använd ett representativt SCOP-värde för helåret, t.ex.för uppvärmningssäsongens
temperaturmedelvärde om värmepumpen klarar hela värmelasten. Om inte får andel spetsel uppskattas och inarbetas i årsmedelvärdet som anges.
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Ja, men med en evakuerande fläkt får du ett stort undertryck i bostaden. Det beror på att
byggnaden byggs så tät. Därmed kommer den evakuerande fläkten sannolikt inte fungera
annat än om:
- man öppnar ett vädringsfönster i köket (har den en sån?)
- i evakueringskanalen finns också en tilluftskanal som går direkt till spiskåpan.
- evakueringen går till ett FTX-aggregat inne i bostaden som växlar över från rummens frånluft till kökskåpande frånluft
- bostadens FTX-aggregatet styrs med en signal från kökskåpan så dess frånluft varvas
ner och dess tilluft varvas upp.
Ett annat alternativ är att en kolfilterfläkt utan evakuering, eller volymkåpa utan forceringsläge väljs. Men dessa kräver högre luftflöden (ca 20 l/s) och har därmed större förluster.
Välja U-värde.
Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Har du
problem att klara effektkravet är ett fönster med lägre förluster (bättre U-värde) en lämplig
åtgärd att överväga. Det finns fönster ner till 0,8 W/m2,K i Sverige, men räkna snarare med
0,85 som bäst. Än bättre fönster finns i Norge (NorDan) och i Tyskland, (t.ex. Energate).
Små fönster får sämre U-värde, liksom fönster med många små glasrutor.
Om inte effektförlusten eller kallras är ett problem är för närvarande fönster med U-värde på
1,1 mer ekonomiska än de allra bästa fönstren, men detta kan ändras snabbt.
Risken för kondens på fönstrens utsida finns för alla fönster, även för fönster med sämre U-
värde (runt 1,2) beroende på att skillnaden mellan olika fönster främst ligger i hur välisolerade
karmarna är. Glasens U-värde är normalt redan så lågt att kondens kan uppstå. Problemet
löses främst genom information till de boende. Även fönstrens placering i väggen har
betydelse, liksom avskärmningar för att minska himmelsutstrålningen.
Hur mycket fönster?
Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar hur ljust det blir
inomhus. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på
dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer
kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men dyrare fönster.
Allt för höga fönster ger kallras när det är kallt om ingen radiator finns placerad inunder.
Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för
fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K). Större fönsterpartier ger därutöver en kallstrålning
vid låga utetemperaturer. Dessa komfortproblem hanteras genom val av moderata
fönsterstorlekar, och/eller genom att välja fönster med ännu bättre U-värden.
Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande.
Speciellt övervåningar i småhusi lägenheter som inte är genomgående eller som ligger på de
mer solutsatta planen.
Lösningar finns i form av lägenhetens utformning (genomgående lägenhet) och fönstrens
placering, vädring eller solskydd. För vädring, välj gärna Drehkip-beslag för praktisk
kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum. Lägenhetsaggregat där flödet
kan höjas ger viss kylning.
Allra viktigast är väl genomtänkt solavskärmning, se ”val av solskydd” och ”hur undvika
övertemperaturer på sommaren”.
Val av solskydd
Välj bland alternativen:
- mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven
om fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
- rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller
skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal
instrålning vintertid.
- fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning
mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta.
- solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på
vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.
Alla genomföringar i yttervägg i efterhand punkterar tätheten och bör undvikas eller ske med
specialkomponenter (som har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om
väggens konstruktion.
Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Värmeväxlaren ska kunna stänga av värmeåtervinningen på sommaren, så att kall uteluft kan tas in och kyla. Detta bör kunna ske med automatik.
När det är varmare ute än inne, kan det dock vara intressant att få behålla kylan inomhus på
dagen genom värmeväxling, men ta in kall nattluft. Vissa aggregat har sådana färdiga
styrfunktioner.
Se även ”Vilka fönster ska jag välja?” och ”val av solskydd”
I programmet beräknas byggnadens ”solareafaktor”. Den baseras på instrålningsarea viktad i
förhållande till dess sydorientering, skuggnings- och instrålningsförhållanden (G-värden) och
divideras med byggnadens bostadsarea. Därmed ger detta en kvantitativ indikator på risk för
övertemperaturer. Vid värden över 2,5% ringer varningsklockan då fördjupade
temperaturanalyser för sommarperioden rekommenderas. Vi saknar dock mer erfarenhetsdata
för att säkrare ange när risken för övertemperatur är stor.
Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och
ner mot grund och dels genom en sämre reglerförmåga. Inte minst med golvvärme i flerplanshus där man också värmer grannarna via golvet. Att vi kan ha lägre
inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar
förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:
- extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna
- system med låga tidskonstanter, dvs golvet ska snabbt kunna värmas upp eller kylas
ner när det stängs av. Annars fungerar värmeregleringen inte bra (se även indata till
kalkylen, frågerutan i indataformuläret eller i användarhandledningen
Förklaringstexter.pdf.
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande vinterutetemperatur, kan det bli en
kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i badrum
som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.
Golvvärme bör undvikas då förluster ökar och regleringen blir långsammare. Kan möjligen
motiveras om värmen kommer från en värmepump.
Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra
därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst
ett öppningsbart fönster per rum).
Värmeåtervinningen ska kunna stängas eller regleras med automatik eller ännu bättre köras i ett
automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när
utetemperaturen är högre än innetemperaturen.
För centrala aggregat bör reglerstrategin för vår/höst tydlig beskrivas och stämmas av med
alternativa leverantörers utbud. Centrala aggregat är vanligen utformade för lokaler och dess
reglersystem utformade och optimerade för lokalernas behov inte för bostadsbyggnader. Ska
lägenheterna med störst värmebehov styra värmeåtervinningen eller lägenheterna som redan
börjar få problem med övertemperaturer?
På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare och dels med en värmare.
Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom
inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater
och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat för varje bostad och där
den boende har möjlighet att själv ställa in börvärdet. Elektroniska innetermostater har
noggrannare reglering.
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Visst, men elvärme till golv ska kunna mätas och inkluderas i fastighetsel. Ställ ett funktionskrav på att golvets värme kan tidurstyras och har en tidskonstant på mindre än 1,5 timmar. Det ska vara möjligt för användaren att ställa in de tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, så man inte ”eldar för kråkorna”.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en
hållbar lösning och ger dessutom kraftiga bidrag till byggnadens elanvändning och till övertemperaturer sommartid, eftersom alla lägenhetsinnehavare inte förstår kopplingen mellan deras komfortvärme och
byggnadens övertemperatur.
Badrumsgolvet kan också vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot
innetemperaturen. Men tänk då på att golvet under större delen av året kommer hålla normal
innetemperatur, dvs 21 – 23 grader och att värmeeffektbehovet är minimalt.
Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om
klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett komplement för att få bra komfort.
Badrum mot yttervägg bör ha någon extra värmare. Spillvärme från en varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka i mörka badrum.
Lätt eller tung konstruktion?
För en- och tvåplans byggnader betyder en betongplatta mycket för byggnadens
tidskonstant. Den ger nästan en fördubbling från ca 80 timmar till ca 150
timmar. En större tidskonstant innebär att byggnadens blir mer värmetrög och när kalla
köldknäppar slår till.