FAQ Flerbostadshus

Vad är ett Passivhus?

Vad är ett Minienergihus?

Hur mycket isolering krävs?

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?

Vad är ett FTX-system?

Välj FTX-system?

Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?

Kan jag ha el-element?

Hur minska elanvändningen?

Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?

Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?

Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP?

Kan jag välja spiskåpa med fläkt?

Hur få luft till kaminen?

Vilka fönster ska jag välja?

Hur undvika övertemperaturer på sommaren?

Är golvvärme bra eller dåligt?

Radiator, luftvärme eller golvvärme?

Hur reglerar man värmen?

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?

Lätt eller tung konstruktion?

 

 

Vad är ett Passivhus?
Ett passivhus är en byggnad med så låga värmeförluster under den kallaste perioden, vid
dimensionerande utetemperatur (DUT), att värmen kan bäras av den tilluft som byggnaden
ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till
värmeåtervinning ur frånluft (FTX).

Ett typiskt passivhus har ca dubbelt så mycket isolering som normala nya hus, bättre isolerade
fönster (U-värde < 0,90 W/m2,K), hög täthet i klimatskalet och ett system för att återvinna
värmen i frånluften för att värma tilluften (s.k FTX-system) med normalt 75 - 85 %
verkningsgrad.

Tätheten innebär att luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom
väggen. Annars blir det dragigt, stora värmeförluster och risk för att fuktig varm luft
kondenserar i väggarna. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klart.

Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).

De exakta kriterierna för vad som är ett passivhus finns i ett kriteriedokument
Kravspecifikation för passivhus i Sverige. En uppdatering pågår, se
www.energieffektivabyggnader.se.

I kriteriedokumenten definieras vad som är dimensionerande utetemperatur, hur effektbehovet
vid DUT beräknas, hur energikravet är formulerat och vilka beräkningsförutsättningar som
gäller (allt detta finns dock redan inarbetat i Energihuskalkylen). I det uppdaterade
kriteriedokumentet för 2009 kommer olika energislag ges olika värden för att styra mot mer
hållbara energislag.
En typisk byggnad i passivhusutförande behöver ca 20 kWh/m2 för värme, lika mycket för
varmvatten och 5 -10 kWh för fläktdrift, mm. Men värmebehovet kommer variera mycket
mellan olika lägenheter beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende.

Hur mycket energi man behöver köpa är en annan sak och beror på vilka energislag man
väljer. Solvärme för varmvatten, pelletskamin för värme, vattenmantlad kamin för pellets,
pelletspanna, fjärrvärme, värmepump (luft, mark eller berg) för enbart värme, enbart
varmvatten eller för både värme och varmvatten är olika alternativ.

 

Vad är ett Minienergihus?
Ett Minienergihus är mycket likt passivhuset, men kraven är inte lika skarpa. Större förluster
och därmed högre energiåtgång accepteras. Det innebär också att distributionen av värme med
tilluften inte alltid kommer räcka till. Kompletterande radiator eller annan värmeavgivare kan
behövas (pelletskamin, luftvärmepump, etc).

Värmebehovet ökar med upp till ca 20 kWh/m2, dvs en fördubbling. Energikravet är dock
formulerat så att mer hållbara lösningar måste väljas. För enbart elvärmda byggnader får köpt
el öka med högst 10 kWh/m2. Det förutsätter att denna el i så fall går via en
värmepumpslösning för att hålla köpt el nere.

De exakta kriterierna för vad som är ett Minienenergihus finns i ett kriteriedokument
Kravspecifikation för Minienergihus i Sverige. En uppdatering pågår, se
www.energieffektivabyggnader.se. I kriteriedokumenten definieras vad som är
dimensionerande utetemperatur, hur effektbehovet vid DUT beräknas, hur energikravet är
formulerat och vilka beräkningsförutsättningar som gäller (allt detta finns dock redan
inarbetat i Energihuskalkylen). I det uppdaterade kriteriedokumentet för 2009 kommer olika
energislag ges olika värden för att styra mot mer hållbara energislag.

 

Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning
och vilka fönster som väljs. Typiska isolertjocklekar för passivhus i småhusutförande
flerbostadshusutförande är: 30 cm grund, 25 - 40 cm i vägg och 50-60 cm i tak. För
minienergihus ca 10 cm mindre isolering, men om den ska byggas i enplansutförande krävs
nästan passivhusnivå.

 

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet
ska bli. Värmeförlusterna vid dimensionerande utetemperatur (DUT) blir dock för höga utan
ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute.
När väl värmen kramats ur frånluften, finns inte så mycket kvar att hämta med en
frånluftsvärmepump (FVP). Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och
varmvatten är bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. I Tyskland finns kombinerade FTX- och
FVP-aggregat, men dessa är ganska kostsamma och är inte utprovade för kalla klimat, men
kan möjligen övervägas i södra delarna av Sverige.

Energihuskalkylen kan inte användas för att beräkna FVP-lösningar eller för byggnader med
så stora värmeförluster som FVP-lösningar ger.

 

Vad är ett FTX-system?
Det är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer
den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 75-85%. I centrala system kan man med dubbla roterande växlare komma upp i 90 % verkningsgrad, men då ökar fläktarbetet. Kontrollera i en livscykelkostnadskalkyl om det lönar sig.

Vad man ska tänka på är:

  • FTX-aggregatets placering (ljud och kalla kanaler, men de ger mindre buller än värmepumpar ger).
  • Att system och kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och
    vardagsrum med kanalerna.
  • Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg (om lägenhetsaggregat).
  • Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.
  • Hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad).
  • Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade
    (beräkningsstöd i Energihuskalkyl).
  • Att fläktarna är energieffektiva, annars blir elåtgången kostsam. Jämför mellan olika
    aggregat och välj om möjligt fläktar med s.k EC-motorer som drar väsentligt mindre
    el.
  • Välj om möjligt aggregat med mätuttag för luftflöden och temperaturer eller som har
    detta redan i sin panel.

Läs mer om tekniken under Välj FTX-system.

 

Välj FTX-system?
Ventilationsaggregatet ska klara minst hela luftflödet vid ett systemtryckfall på 100 Pa.
Luftflödet beräknas som uppvärmd area gånger 0,35 l/s som är Boverkets minimikrav (Atemp
x 0,35 l/s,m2). För mindre bostädersmå lägenheter och lägenheter med mörka badrum och
kompletterande WC, kan specifika luftflödet bli något högre.

Aggregatet ska ha ett bra värmeåtervinningstal. Minst 80% rekommenderas och minst 5%
högre värde för lägenhetsaggregat om plattvärmeväxlare väljs (eftersom mätvärde från labtest
mäts i högre fukthalter än vad som gäller vid kalla utetemperaturer och alltså får väl
lyckosamma värden). Ha koll på om den angivna verkningsgraden inkluderar värme från
motorerna eller inte vid jämförelsen.

Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgången (< 1,5 kW/m3,s). Fläktmotorer i EC-
utförande (Elektiskt kommutativa) har mycket bättre verkningsgrad och är därför mer
eleffektiva, speciellt i små fläktsystem.

För radhus med högst 2 plans utförande och lägenhetsaggregat, kanVälj helst en fläkt med
inbyggd luftflödesreglering, väljas som säkrar ett balanserat luftflöde. Endast fläktar med EC-
motorer kan klara sådan reglering. Då kan luftflödesbalansen sättas till 100% vilket förbättrar
systemverkningsgraden. Annars rekommenderas ett mindre undertryck genom
underbalansering med ca 5%.

Tilluftskanaler för värmd tilluft ska inte gjutas in i betongbjälklag, eftersom värmen då tappas
på vägen till det avsedda rummet.

Om fläktkåpans evakuering vid matlagning inte utgörs av en kolfilterfläkt (som bara filtrerar
av fett lukter, men utan evakuering), se ”Kan jag välja spiskåpa med fläkt?”.

Andra väsentliga parametrar att beakta:

  • Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat
  • Behövs kondensatavledning?
  • Ljud- och bullerförhållanden (ljuddimensionering).
  • Tillgänglighet för service och filterbyten.
  • Enkelt att klara filterbyten och rengöring.
  • FilterkostnadKolfilter om roterande centralt aggregat?.
  • Golv-eller väggmodell? (lägenhetsaggregat)
  • Vänster-eller högerutförande vad avser kanalplaceringen? (lägenhetsaggregat)
  • Central övervakning?

 

Lägenhetsaggregat eller centralt aggregat?
Var ska aggregatet placeras?
Gör ert systemval innan arkitekten ens börjar skissa på huset!
Placering av aggregat och schakt, placering av eftervärmare och draganing av korsande
kanaler, ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra
lösningar till låga kostnader. Ändra inte systemval i ett senare skede.

Fördelar med lägenhetsaggregat

  • Enklare att anpassa och reglera luftflödet till bostadens varierande behov.
  • Enklare balansera flödet och hålla tryckneutralt.
  • Påverkar inte grannars ventilation
  • Styrning av temperatur via växlare och eftervärmare
  • Beprövat (identiska referensanläggningar)
  • Forceringsflöde i kök kan hanteras via aggregatet

Nackdelarna är främst kostnad och åtkomlighet.

Kostnadsaspekten är mycket beroende på byggnadens höjd, där låga byggnader talar för
lägenhetsaggeragt och höga byggnader för centralt aggregat. Även hur schakt- och utrymme
för aggregat stjäl uthyrbar yta är en central kostnadspost.

  • Att tänka på om lägenhetsaggregat:
  • Placering inne i lägenhet eller åtkomlig i trapphall?
  • Placera om möjligt nära yttervägg (kalla kanaler)
  • Undvik luftintag i söderläge (varm tilluft i juli blir inte populärt)!
  • Brandcellsaspekter om gemensamma kanaler/intag
  • Isolering av schakt om gemensamma kanaler/intag
  •  Placeringsalternativ: Bostadsaggregat ska helst placeras nära en yttervägg. Detta för
    att minimera dragning av de ”kalla” kanalerna för friskluft och avluft. Men, det ska
    också vara enkelt att från aggregatet dra ut tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum
    och frånluftskanaler från badrum, WC och kök. Tänkbara placeringar i småhus är
    i trapphall, kök, tvättvårdsrum, eller i badrum. Undvik placering på vägg mot sovrum.

Kräver aggregatet ett kondensationsavlopp ska även detta vara möjligt.

Aggregatplacering och kanaldragning ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser
påbörjas för att få bra lösningar till låga kostnader.

Fördelar med centralt aggregat:

  • Lägre kostnad om högre byggnad
  • Färre servicepunkter
  • Inga, eller bara korta kalla kanaler i byggnaden
  • Mindre risk för buller

Att tänka på om centralt aggregat:

  • Välj en VVS-konsult som har gedigna erfarenheter av projektering av centrala ventilationssystem i bostadsbyggnader.
  • Undvik stora enheter (svårt att i praktiken klara luftflödesbalansen i varje lägenhet)
  • Olika enheter om olika klimatförhållanden (t.ex. söderliggande lägenheter jfr
    norrliggande, skuggade lägenheter jfr solutsatt, bostad jfr lokaldel, etc).
  • Välj lågtryckssystem (< 100 Pa)! Mindre el för fläktdrift, mindre ljud, men känsligt
    för termiska stigkrafter i höghus.
  • Placera eftervärmare anslutning till lägenheten för att undvika kanalförluster och
    minska schaktarean.
  • Lägg ”allt” tryckfall över injusteringsventilerna och placera dessa åtkomliga utanför
    lägenheten.
  • För enklast lösning, välj antingen kolfilterfläkt eller volymspiskåpa, (typ Casamja)
    som dock kräver högre konstanta luftflöden (ca 20 l/s) och därmed ger större förluster.
  • Roterande växlare ger hög verkningsgrad men kan kräva kolfilter för att undvika
    luktöverföring.
  • Gör en LCC på alternativet dubbel roterande växlare.

 

Kan jag ha el-element?
Ja visst. Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad
resultatet ska bli. Men elelement drar mycket el och energikravet är formulerat så att åtgång
av elenergi begränsas. Elelement som komplement i systemet går utmärkt oavsett om de
placeras som eftervärmare i FTX-aggregatet eller som separata elelement. Hur man ska
begränsa elåtgången står under Hur minska elanvändningen?

 

Hur minska elanvändningen?
För att klara energikravet måste elanvändningen hållas nere. El till fläktar och eventuella
pumpar är ofrånkomliga. Men välj effektivaste teknik liksom för behovsstyrning av belysning,
mm. även för dessa. Biopanna eller fjärrvärmeanslutning är det naturliga valet för värme och
varmvatten, men för varmvattenanvändning kan en solvärmefångare minska energiåtgången
med 40 – 50%.El för varmvattenanvändning kan halveras med solvärmefångare, en
värmepump eller en biopanna.
Sitter en eleftervärmare på FTX-aggregatet kan el för uppvärmning delvis minskas genom en
pelletskamin, eller en luft/luftvärmepump. Mest el minskas med en biopanna eller
fjärrvärmeanslutning, men med en vattenmantlad pelletskamin kommer man ganska långt,
liksom med en värmepump för värme och varmvatten. Hur mycket stor elanvändningen blir
beräknas enklast genom att använda testa alternativen i beräkningsprogrammet och där testa
olika alternativ.

 

Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Köldbryggor i väggkonstruktion brukar normalt ingå i U-värdet.
Köldbryggor som ligger i bjälklag, hörn fönster är alltid tillkommande köldbryggor och består
av två komponenter:
a. Även om väggen har samma fina U-värde i ytterväggen vid ett mellanbjälklag, så är detta
en kylande yta som annars inte kommer med när man anger invändiga väggareor i
beräkningen. Denna tillkommande köldbrygga beräknas genom att väggens U-värde divideras
med den area per meter som mellanbjälklaget tar upp. Om t.ex. 20 cm tjockt bjälklag så blir
dess Psi-värde = U x 0,2 (W/m,K).

b. Ofta är isoleringen sämre i dessa partier. Runt fönstren ligger träfoder och inte isolering.
Kanske mindre isolering just vid mellanbjälklaget, etc. Denna köldbrygga ska läggas till
köldbryggan enligt a. Det finns standards för hur köldbryggor ska beräknas och det finns
konstruktörer som är utbildade på hur dessa beräknas och har beräkningsprogram för detta.
Värden för olika typlösningar kan sedan återanvändas i alla era kommande projekt.

Se även indataanvisningarna.



Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Driftel beräknas i programmet när ni har lagt in eleffekt för fläktar och cirkulationspumpar.
Denna eleffekt beror på systemval och komponentval.
För fastighetsgemensam drift som trapphallsbelysning, hiss, mm finns beräkningsstöd i
programmet men låt elkonsulten göra fördjupade utredningar för de mest kostnadseffektiva
valen istället för att välja standardlösningar.Skillnaden i driftel är ganska stor mellan aggregat
med AC-motorer och de med EC-motorer.



Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP?
Ja, använd ett representativt COP-värde för helåret, t.ex. för uppvärmningssäsongens
temperaturmedelvärde.



Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Ja, men med en evakuerande fläkt får du ett stort undertryck i bostaden. Det beror på att
byggnaden byggs så tät. Därmed kommer den evakuerande fläkten sannolikt inte fungera
annat än om:

  • man öppnar ett vädringsfönster i köket (har den en sån?)
  • i evakueringskanalen finns också en tilluftskanal som går direkt till spiskåpan.
  • evakueringen går till ett FTX-aggregat inne i bostaden som växlar över från rummens frånluft till kökskåpande frånluft
  • bostadens FTX-aggregatet styrs med en signal från kökskåpan så dess frånluft varvas
    ner och dess tilluft varvas upp.

Ett annat alternativ är att en kolfilterfläkt utan evakuering, eller volymkåpa (typ
Casamja) utan forceringsläge. Men dessa kräver högre luftflöden (ca 20 l/s) och har därmed
större förluster.

 

Hur få luft till kaminen?
Ett lågenergihus med ett tätt klimatskal innebär att kaminen inte får luft till förbränningen om
man inte från början planerat för hur friskluften till kaminen ska komma in. Dra en
friskluftkanal via grunden till kaminen och ha ett spjäll som är öppet bara när man eldar.
Möjligen finns det specialskorstenar som har inbyggd tilluftskanal.
Observera att en braskamin för ved ger väldigt stora värmeeffekter och därmed snabbt en
övertemperatur. En pelletskamin med lägsta möjliga effektnivåer är att föredra.

 

Vilka fönster ska jag välja?

Välja U-värde.
Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Har du
problem att klara effektkravet är ett fönster med lägre förluster (bättre U-värde) en lämplig
åtgärd att överväga. Det finns fönster ner till 0,8 W/m2,K i Sverige, men räkna snarare med
0,85 som bäst. Än bättre fönster finns i Norge (NorDan) och i Tyskland, (t.ex. Energate).

Små fönster får sämre U-värde, liksom fönster med många små glasrutor.

Om inte effektförlusten eller kallras är ett problem är för närvarande fönster med U-värde på
1,1 mer ekonomiska än de allra bästa fönstren, men detta kan ändras snabbt.

Risken för kondens på fönstrens utsida finns för alla fönster, även för fönster med sämre U-
värde (runt 1,2) beroende på att skillnaden mellan olika fönster främst ligger i hur välisolerade
karmarna är. Glasens U-värde är normalt redan så lågt att kondens kan uppstå. Problemet
löses främst genom information till de boende. Även fönstrens placering i väggen har
betydelse, liksom avskärmningar för att minska himmelsutstrålningen.

Hur mycket fönster?
Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar hur ljust det blir
inomhus. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på
dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer
kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men dyrare fönster.

Allt för höga fönster ger kallras när det är kallt om ingen radiator finns placerad inunder.
Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för
fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K). Större fönsterpartier ger därutöver en kallstrålning
vid låga utetemperaturer. Dessa komfortproblem hanteras genom val av moderata
fönsterstorlekar, och/eller genom att välja fönster med ännu bättre U-värden.


Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande.
Speciellt övervåningar i småhusi lägenheter som inte är genomgående eller som ligger på de
mer solutsatta planen.

Lösningar finns i form av lägenhetens utformning (genomgående lägenhet) och fönstrens
placering, vädring eller solskydd. För vädring, välj gärna Drehkip-beslag för praktisk
kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum. Lägenhetsaggregat där flödet
kan höjas ger viss kylning.
Allra viktigast är väl genomtänkt solavskärmning, se ”val av solskydd” och ”hur undvika
övertemperaturer på sommaren”.

Val av solskydd
Välj bland alternativen:

  • mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven
    om fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
  • rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller
    skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal
    instrålning vintertid.
  • fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning
    mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta.
  • solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på
    vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.


Alla genomföringar i yttervägg i efterhand punkterar tätheten och bör undvikas eller ske med
specialkomponenter (som har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om
väggens konstruktion.

 

Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Värmeväxlaren ska kunna stänga av värmeåtervinningen på sommaren, så att kall uteluft kan
tas in och kyla. Detta bör kunna ske med automatik.

När det är varmare ute än inne, kan det dock vara intressant att få behålla kylan inomhus på
dagen genom värmeväxling, men ta in kall nattluft. Vissa aggregat har sådana färdiga
styrfunktioner.
Se även ”
Vilka fönster ska jag välja?” och ”val av solskydd”

I programmet beräknas byggnadens ”solareafaktor”. Den baseras på instrålningsarea viktad i
förhållande till dess sydorientering, skuggnings- och instrålningsförhållanden (G-värden) och
divideras med byggnadens bostadsarea. Därmed ger detta en kvantitativ indikator på risk för
övertemperaturer. Vid värden över 2,5% ringer varningsklockan då fördjupade
temperaturanalyser för sommarperioden rekommenderas. Vi saknar dock mer erfarenhetsdata
för att säkrare ange när risken för övertemperatur är stor.

 

Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och
ner mot grund och dels genom en sämre reglerförmåga. Att vi kan ha lägre
inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar
förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:

  • extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna
  • system med låga tidskonstanter, dvs golvet ska snabbt kunna värmas upp eller kylas
    ner när det stängs av. Annars fungerar värmeregleringen inte bra (se även indata till
    kalkylen, frågerutan i indataformuläret eller i användarhandledningen
    Förklaringstexter.pdf.

 

Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur, kan det bli en
kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i badrum
som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.

För minienergihus i småhusutförande kan en pelletskamin vara en möjlighet för att höja
värmeeffekten om den annars inte räcker till via tilluften.

Golvvärme bör undvikas då förluster ökar och regleringen blir långsammare. Kan möjligen
motiveras om värmen kommer från en värmepump.

 

Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra
därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst
ett öppningsbart fönster per rum).

Värmeåtervinningen ska kunna stängas avregleras med automatik eller ännu bättre köras i ett
automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när
utetemperaturen är högre än innetemperaturen.

För centrala aggregat bör reglerstrategin för vår/höst tydlig beskrivas och stämmas av med
alternativa leverantörers utbud. Centrala aggregat är vanligen utformade för lokaler och dess
reglersystem utformade och optimerade för lokalernas behov inte för bostadsbyggnader. Ska
lägenheterna med störst värmebehov styra värmeåtervinningen eller lägenheterna som redan
börjar få problem med övertemperaturer?

På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare och dels med en värmare.
Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom
inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater
och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat för varje bostad och där
den boende har möjlighet att själv ställa in börvärdet. Elektroniska innetermostater har
noggrannare reglering.

 

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Visst, men ställ då ett funktionskrav på att golvets värme kan tidurstyras och har en
tidskonstant på mindre än 1,5 timmar. Det ska vara möjligt för användaren att ställa in de tider
på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, så man inte ”eldar för kråkorna”.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en
hållbar lösning och ger dessutom kraftiga bidrag till byggnadens övertemperaturer sommartid,
eftersom alla lägenhetsinnehavare inte förstår kopplingen mellan deras komfortvärme och
byggnadens övertemperatur.

Badrumsgolvet kan också vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot
innetemperaturen. Men tänk då på att golvet under större delen av året kommer hålla normal
innetemperatur, dvs 22 – 23 grader och att värmeeffektbehovet är minimalt.

Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om
klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett bra komplement för att få bra komfort.

Badrum mot yttervägg bör även i passivhus ha någon extra värmare. Spillvärme från en
varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka.

 

Lätt eller tung konstruktion?
För en- occh tvåplans byggnader betyder En en betongplatta betyder mycket för byggnadens
tidskonstant i en- och tvåplanshus och ger nästan en fördubbling från ca 80 timmar till ca 150
timmar. En större tidskonstant innebär att byggnadens blir mer värmetrög och när kalla
ködknäppar slår till hinner inte temperaturen i byggnaden sjunka lika mycket innan
köldknäppen är över. Det innebär att en byggnad med en betongplatta kan dimensioneras mot
en utetemperatur som är drygt två grader högre. Det motsvarar ca 1 W/m2 lägre effektförlust.

För byggnader med en bärande betongkonstruktion kan tidskonstanten uppskattas till ca 300
timmar.

För lätta byggnader i träkonstruktioner som har fler plan än 2, så kommer betongplattan få allt
mindre betydelse och tidskonstanten sjunker ner till ca 80 timmar.

Tidskonstanten kan mer exakt beräknas enligt anvisningarna i kriteriedokumenten för
passivhus/minienergihus, men i Energihuskalkyl används mer grova schabloner.

I Energihuskalkyl finns endast möjlighet att välja mellan alternativen lätt/halvlätt och
tung/halvtung konstruktion, dvs samma tidskonstant erhålls oavsett om golvkonstruktionen
består av en betongplatta eller inte, vilket kan ge en underskattning av effektbehovet vid DUT
för byggnaden med lätt golvkonstruktion med ca 1 watt/m2.

Vi rekommenderar att välja en betongplatta (idag den helt dominerande lösningen). Om
lätta konstruktioner väljs så att DUT temperaturen blir lägre, så innebär det att man måste
isolera mer för att klara effektkravet när det är som kallast. Energiåtgången kommer då att bli
lägre (bättre isolering). Tunga byggnader ger annars något lägre energiåtgång om i övrigt
samma isolering, men för bostäder med jämn värmelast, blir inte skillnaden stor.

Om lätt konstruktion för grund ändå väljs, t.ex foamglas, bör man kompensera huskonstruktionen med mer isolering, så att effektförlusten vid DUT hamnar på ca 1 watt/m2 lägre effektnivå.

För andra typer av lätta grunder måste man beakta att fuktförhållandena blir annorlunda för
väl isolerade grunder.