FAQ Småhus

Vad är ett Passivhus? 

Vad är ett Minienergihus?

Hur mycket isolering krävs?

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?

Vad är ett FTX-system?

Välj FTX-system?

Var ska aggregatet placeras?

 Kan jag ha el-element? 

Hur minska elanvändningen?

Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?

Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?

Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP-värde?

Kan jag välja spiskåpa med fläkt?

Hur få luft till kaminen?

Vilka fönster ska jag välja?

Val av solskydd

Är golvvärme bra eller dåligt?

Radiator, luftvärme eller golvvärme?

Hur reglerar man värmen?

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?

Lätt grund eller betongplatta?

 

  Vad är ett Passivhus?
Ett passivhus är en byggnad med så låga värmeförluster under den kallaste perioden, vid dimensionerande utetemperatur, DUT), att värmen kan bäras av den tilluft som byggnaden ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till värmeåtervinning ur frånluft (FTX).

Ett typiskt passivhus har ca dubbelt så mycket isolering som normala nya hus, bättre isolerade fönster (U-värde < 0,90 W/m2,K), hög täthet i klimatskalet och ett system för att återvinna värmen i frånluften för att värma tilluften (s.k FTX-system) med normalt 75 - 85 % verkningsgrad. Tätheten innebär att luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom väggen. Annars blir det dragigt, stora värmeförluster och risk för att fuktig varm luft kondenserar i väggarna. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klart.

Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).

De exakta kriterierna för vad som är ett passivhus finns i ett kriteriedokument Kravspecifikation för passivhus i Sverige. En uppdatering pågår, se www.energieffektivabyggnader.se.

I kriteriedokumenten definieras vad som är dimensionerande utetemperatur, hur effektbehovet vid DUT beräknas, hur energikravet är formulerat och vilka beräkningsförutsättningar som gäller (allt detta finns dock redan inarbetat i Energihuskalkylen). I det uppdaterade kriteriedokumentet för 2009 kommer olika energislag ges olika värden för att styra mot mer hållbara energislag.
Ett typiskt småhus i passivhusutförande behöver 20 - 25 kWh/m2 för värme, lika mycket för varmvatten och ca 5 kWh för fläktdriften. Men värmebehovet kommer variera mycket mellan olika hus beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende.

Hur mycket energi man behöver köpa är en annan sak och beror på vilka energislag man väljer och vilka energisystem som väljs; solvärme för varmvatten, pelletskamin för värme, vattenmantlad kamin för pellets, pelletspanna, värmepump (luft, mark eller berg) för enbart värme, enbart varmvatten eller för både värme och varmvatten är olika alternativ.

 

 

Vad är ett Minienergihus?
Ett Minienergihus är mycket likt passivhuset, men kraven är inte lika skarpa. Större förluster och därmed högre energiåtgång accepteras. Det innebär också att distributionen av värme med tilluften inte alltid kommer räcka till. Kompletterande radiator eller annan värmeavgivare kan behövas (pelletskamin, luftvärmepump, etc).

Värmebehovet ökar med upp till ca 25 kWh/m2, dvs en fördubbling. Energikravet är dock formulerat så att mer hållbara lösningar måste väljas. För enbart elvärmda byggnader får köpt el öka med högst 10 kWh/m2. Det förutsätter att denna el i så fall går via en värmepumpslösning för att hålla köpt el nere.

De exakta kriterierna för vad som är ett Minienenergihus finns i ett kriteriedokument Kravspecifikation för Minienergihus i Sverige. En uppdatering pågår, se www.energieffektivabyggnader.se. I kriteriedokumenten definieras vad som är dimensionerande utetemperatur, hur effektbehovet vid DUT beräknas, hur energikravet är formulerat och vilka beräkningsförutsättningar som gäller (allt detta finns dock redan inarbetat i Energihuskalkylen). I det uppdaterade kriteriedokumentet för 2009 kommer olika energislag ges olika värden för att styra mot mer hållbara energislag.

 

Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning och vilka fönster som väljs. Typiska isolertjocklekar för passivhus i småhusutförande är: 30 cm grund, 40 cm i vägg och 50-60 cm i tak. För minienergihus ca 10 cm mindre isolering, men om den ska byggas i enplansutförande krävs nästan passivhusnivå.
 

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet ska bli. Värmeförlusterna vid dimensionerande utetemperatur (DUT) blir dock för höga utan ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute.
När väl värmen kramats ur frånluften, finns inte så mycket kvar att hämta med en frånluftsvärmepump (FVP). Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och varmvatten är bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. I Tyskland finns kombinerade FTX- och FVP-aggregat, men dessa är ganska kostsamma och är inte utprovade för kalla klimat, men kan möjligen övervägas i södra delarna av Sverige.

Energihuskalkylen kan inte användas för att beräkna FVP-lösningar eller för byggnader med så stora värmeförluster som FVP-lösningar ger. Man kan, om man betraktar FVP som en tillförselsystem på energiindatasidan, och anger 1% för värmeåtervinning ur frånluft i effekindatasidan, men vi vet inte hur stort beräkningsfelet då blir.

 

 

Vad är ett FTX-system?
Det är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 75-85%. Vad man ska tänka på är

  • FTX-aggregatets placering (ljud och kalla kanaler, men de ger mindre buller än värmepumpar ger).
  • Att kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och vardagsrum med kanalerna.
  • Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg.
  • Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.
  • Hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad).
  • Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade (beräkningsstöd i Energihuskalkyl).
  • Att fläktarna är energieffektiva, annars blir elåtgången kostsam. Jämför mellan olika aggregat och välj om möjligt fläktar med s.k EC-motorer som drar väsentligt mindre el.
  • Välj om möjligt aggregat med mätuttag för luftflöden och temperaturer eller som har detta redan i sin panel.

Läs mer om tekniken under Välj FTX-system.

 

Välj FTX-system?
Ventilationsaggregatet ska klara minst hela luftflödet vid ett systemtryckfall på 100 Pa. Luftflödet beräknas som uppvärmd area gånger 0,35 l/s som är Boverkets minimikrav (Atemp x 0,35 l/s,m2). För mindre bostäder med mörka badrum och kompletterande WC, kan specifika luftflödet bli något högre.

 

Aggregatet ska ha ett bra värmeåtervinningstal. Minst 80% rekommenderas och minst 5% högre värde om plattvärmeväxlare (eftersom mätvärde från labtest mäts i högre fukthalter än vad som gäller vid kalla utetemperaturer och alltså får väl lyckosamma värden). Ha koll på om den angivna verkningsgraden inkluderar värme från motorerna eller inte vid jämförelsen.

Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgången. Fläktmotorer i EC-utförande (Elektiskt kommutativa) har mycket bättre verkningsgrad och är därför mer eleffektiva.

Välj helst en fläkt med inbyggd luftflödesreglering, som säkrar ett balanserat luftflöde. Endast fläktar med EC-motorer kan klara sådan reglering. Då kan luftflödesbalansen sättas till 100% vilket förbättrar systemverkningsgraden.

Om fläktkåpans evakuering vid matlagning inte utgörs av en kolfilterfläkt (som bara filtrerar av fett lukter, men utan evakuering), se ”Kan jag välja spiskåpa med fläkt?”.

Andra väsentliga parametrar att beakta:
• Behövs kondensatavledning?
• Ljud- och bullerförhållanden.
• Tillgänglighet för service.
• Enkelt att klara filterbyten och rengöring.
• Filterkostnad.
• Golv-eller väggmodell?
• Vänster-eller högerutförande vad avser kanalplaceringen?

 

Var ska aggregatet placeras?
Bostadsaggregat ska helst placeras nära en yttervägg. Detta för att minimera dragning av de ”kalla” kanalerna för friskluft och avluft. Men, det ska också vara enkelt att från aggregatet dra ut tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum och frånluftskanaler från badrum, WC och kök. Tänkbara placeringar i småhus är i kök, tvättvårdsrum, eller i badrum. Undvik placering på vägg mot sovrum.

Kräver aggregatet ett kondensationsavlopp ska även detta vara möjligt.

Aggregatplacering och kanaldragning ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra lösningar till låga kostnader.

 

   

Kan jag ha el-element?
Ja visst. Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet ska bli. Men elelement drar mycket el och energikravet är formulerat så att åtgång av elenergi begränsas. Elelement som komplement i systemet går utmärkt oavsett om de placeras som eftervärmare i FTX-aggregatet eller som separata elelement. Hur man ska begränsa elåtgången står under Hur minska elanvändningen?

 

 

Hur minska elanvändningen?
För att klara energikravet måste elanvändningen hållas nere. El till fläktar och eventuella pumpar är ofrånkomliga. Men välj effektivaste teknik även för dessa. El för varmvattenanvändning kan halveras med solvärmefångare, en värmepump eller en biopanna.
Sitter en eleftervärmare på FTX-aggregatet kan el för uppvärmning delvis minskas genom en pelletskamin, eller en luft/luftvärmepump. Mest el minskas med en biopanna eller fjärrvärmeanslutning, men med en vattenmantlad pelletskamin kommer man ganska långt, liksom med en värmepump för värme och varmvatten. Hur mycket beräknas enklast genom att testa alternativen i beräkningsprogrammet.

 

 

Köldbryggor? Ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Köldbryggor i väggkonstruktion brukar normalt ingå i U-värdet.
Köldbryggor som ligger i bjälklag, hörn fönster är alltid tillkommande köldbryggor och består av två komponenter:
a. Även om väggen har samma fina U-värde i ytterväggen vid ett mellanbjälklag, så är detta en kylande yta som annars inte kommer med när man anger invändiga väggareor i beräkningen. Denna tillkommande köldbrygga beräknas genom att väggens U-värde divideras med den area per meter som mellanbjälklaget tar upp. Med t.ex. 20 cm högt bjälklag så blir dess Psi-värde = U x 0,2 (W/m,K).

b. Ofta är isoleringen sämre i dessa partier. Runt fönstren ligger träfoder och inte isolering. Kanske mindre isolering just vid mellanbjälklaget, etc. Denna köldbrygga ska läggas till köldbryggan enligt a. Det finns standards för hur köldbryggor ska beräknas och det finns konstruktörer som är utbildade på hur dessa beräknas och har beräkningsprogram för detta. Värden för olika typlösningar kan sedan återanvändas i alla era kommande projekt.

Se även indataanvisningarna.

 



Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Driftel beräknas i programmet när ni har lagt in eleffekt för fläktar och cirkulationspumpar. Denna eleffekt beror på systemval och komponentval.
Skillnaden i driftel är ganska stor mellan aggregaten med AC-motorer och de med EC-motorer.

Observera att det inte är nominellt eleffekt, utan beräknad eleffekt  för drift i den typiska driftsituationen som avses

 



Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP-värde?
Ja, använd ett representativt COP-värde för helåret, t.ex. för uppvärmningssäsongens temperaturmedelvärde. Observera att det är möjligt att lägga in separata värden för värme, respektive varmvatten om sådana indata finns, men då ska värdet för V+VV sättas till 1,0.

 



Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Ja, men med en evakuerande fläkt får du ett stort undertryck i bostaden. Det beror på att byggnaden byggs så tät. Därmed kommer den evakuerande fläkten sannolikt inte fungera annat än om:

  • man öppnar ett vädringsfönster i köket (har den en sån?)
  • evakueringen går till ett FTX-aggregat som växlar över från rummens frånluft till kökskåpande frånluft
  • FTX-aggregatet styrs med en signal från kökskåpan så dess frånluft varvas ner och dess tilluft varvas upp.

Ett annat alternativ är att en kolfilterfläkt utan evakuering.

 

 

Hur få luft till kaminen?
Ett lågenergihus med ett tätt klimatskal innebär att kaminen inte får luft till förbränningen om man inte från början planerat för hur friskluften till kaminen ska komma in. Dra en friskluftkanal via grunden till kaminen och ha ett spjäll som är öppet bara när man eldar. Möjligen finns det specialskorstenar som har inbyggd tilluftskanal.
Observera att en braskamin för ved ger väldigt stora värmeeffekter och därmed snabbt en övertemperatur. En pelletskamin med lägsta möjliga effektnivåer är att föredra. 

 
 

Vilka fönster ska jag välja?
Välja U-värde. Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Har du problem att klara effektkravet är ett fönster med lägre förluster (bättre U-värde) en lämplig åtgärd att överväga. Det finns fönster ner till 0,8 W/m2,K i Sverige, men räkna snarare med 0,85 som bäst. Än bättre fönster finns i Norge (NorDan) och i Tyskland, (t.ex. Energate).

Små fönster får sämre U-värde, liksom fönster med många små glasrutor.

Om inte effektförlusten eller kallras är ett problem är för närvarande fönster med U-värde på 1,1 mer ekonomiska än de allra bästa fönstren, men detta kan ändras snabbt.

Hur mycket fönster? Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar hur ljust det bli inomhus. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men dyrare fönster.

Allt för höga fönster ger kallras när det är kallt om ingen radiator finns placerad inunder. Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K). Större fönsterpartier ger därutöver en kallstrålning vid låga utetemperaturer. Dessa komfortproblem hanteras genom val av moderata fönsterstorlekar, och/eller genom att välja fönster med ännu bättre U-värden.

Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande. Speciellt övervåningar i småhus.

Lösningar finns i form av vädring eller solskydd. För vädring, välj gärna Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum.

 

Val av solskydd
Välj bland alternativen:
- mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven om fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
- rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal instrålning vintertid.
- fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta.
- solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.
Alla genomföringar i yttervägg i efterhand punkterar tätheten och bör undvikas eller ske med specialkomponenter (som har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om väggens konstruktion.

Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Värmeväxlaren ska kunna stänga av värmeåtervinningen på sommaren, så att kall uteluft kan tas in och kyla. Detta bör kunna ske med automatik.

När det är varmare ute än inne, kan det dock vara intressant att få behålla kylan inomhus på dagen genom värmeväxling, men ta in kall nattluft. Vissa aggregat har sådana färdiga styrfunktioner.
Se även ”Vilka fönster…..?” och ”val av solskydd”.

 

Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och ner mot grund och dels genom en något sämre reglerförmåga. Beroende på värmekretsens temperatur, kan U-värde för mark och Psi-värde för köldbryggan korrigeras i kalkylen.

Att vi kan ha lägre inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:
- extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna

För lågenergihus ökar golvtemperaturen med bara en grad vid utetemperaturer runt noll grader. Detta är inte kännbart för kunden, som kommer känna sig lurad om det i marknadsföringen framförts som något extra komfortmässigt. Något egentligt skäl för att välja golvvärmesystem i lågenergihus finns egentligen inte. Nyttan för en värmepump kan ätas upp av det högre tryckfallet för cirkulationspumpen. Om radiatorsystem eller luftvärmesystem blir billigare är det också bättre ur energisynpunkt.

 

Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur, kan det bli en kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i badrum som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.

För minienergihus i småhusutförande kan en pelletskamin vara en möjlighet för att höja värmeeffekten om den annars inte räcker till via tilluften.

Golvvärme ger sannolikt något större förluster då regleringen blir långsammare och mer isolering mot mark krävs. Ger inget komfortvärde i lågenergihus, se ovan. Välj istället golvmaterial som ger en skön känsla.

 

Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum).

Värmeåtervinningen ska kunna stängas av med automatik eller ännu bättre köras i ett automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när utetemperaturen är högre än innetemperaturen.

På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare och dels med en värmare. Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat. Elektroniska innetermostater har noggrannare reglering.

 

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Visst, men ställ då ett funktionskrav på att golvets värme kan tidurstyras och har en tidskonstant på mindre än 1,5 timmar. Det ska vara möjligt för användaren att ställa in de tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, så man inte ”eldar för kråkorna”.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en hållbar lösning.

Badrumsgolvet kan också vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot innetemperaturen. Men tänk då på att golvet under större delen av året kommer hålla normal innetemperatur, dvs 22 – 23 grader.

Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett bra komplement för att få bra komfort.

Badrum mot yttervägg bör även i passivhus ha någon extra värmare. Spillvärme från en varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka.

 

Lätt grund eller betongplatta?
En betongplatta betyder mycket för byggnadens tidskonstant i en- och tvåplanshus och ger nästan en fördubbling från ca 80 timmar till ca 150 timmar. En större tidskonstant innebär att byggnadens blir mer värmetrög och när kalla ködknäppar slår till hinner inte temperaturen i byggnaden sjunka lika mycket innan köldknäppen är över. Det innebär att en byggnad med en betongplatta kan dimensioneras mot en utetemperatur som är drygt två grader högre. Det motsvarar ca 1 W/m2 lägre effektförlust. I Energihuskalkyl finns endast möjlighet att välja mellan alternativen lätt/halvlätt och tung/halvtung konstruktion, dvs samma tidskonstant erhålls oavsett om golvkonstruktionen består av en betongplatta eller inte. Vi rekommenderar att välja en betongplatta (idag den helt dominerande lösningen). Om en lätt konstruktion för grund ändå väljs, t.ex foamglas, bör man kompensera huskonstruktionen med mer isolering, så att effektförlusten vid DUT hamnar på ca 1 watt/m2 lägre effektnivå.

För andra typer av lätta grunder måste man beakta att fuktförhållandena blir annorlunda för väl isolerade grunder.