FAQ Småhus

Vad är ett lågenergihus? 

Hur mycket isolering krävs?

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?

Vad är ett FTX-system?

Välj FTX-system?

Var ska aggregatet placeras?

 Kan jag ha el-element? 

Hur minska elanvändningen?

Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?

Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?

Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP-värde?

Kan jag välja spiskåpa med fläkt?

Hur få luft till kaminen?

Vilka fönster ska jag välja?

Val av solskydd

Är golvvärme bra eller dåligt?

Radiator, luftvärme eller golvvärme?

Hur reglerar man värmen?

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?

Lätt grund eller betongplatta?

 

 

Vad är ett lågenergihus?

Det finns ingen standard för detta begrepp men har av Boverket använts för en byggnad som har 25% bättre energiprestanda än byggreglerna, BBR. Eftersom byggreglernas krav ständigt ändras så finns inte egentlig kravspecifikation för detta begrepp. 

 

En definition är att utgår från att byggnadens som sådan ska ha så bra energiegenskaper att den har samma låga värmeförluster oavsett tillförselsystem, eller samma netto energibehov. FEBYs klassning i Guld, Silver och Brons har alla den utgångspunkten, men olika skarp nivå för just värmeförlusterna. För samtliga gäller att de ska vara täta, dvs luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom  väggen. Annars blir det dragigt, stora värmeförluster och risk för att fuktig varm luft kondenserar i väggarna. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klart.

 

Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).

 

Styrande i FEBY är ett värmeförlusttal (VFT) som anger max tillåten värmeförlust vid dimensionerande utetemperatur (DVUT). Den skarpaste nivån motsvarar nivån för passivhus enligt tidigare FEBY12 eller enligt passivhusinstitutets (PHI.de) krav. FEBYs kriterier kan läsas på hemsidan feby.se under fliken kriterier.

 

En typisk byggnad som klarar FEBYGuld behöver ca 25 kWh/m2 för värme, men värmebehovet kommer variera mycket mellan olika byggnader beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende. Hur mycket energi man behöver köpa är en annan sak och beror på vilka energislag man väljer. 

 

Fördelen med att begränsa värmeförlusterna till denna låga ”passivhusnivå” är att värmen kan bäras av den tilluft som byggnaden ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till värmeåtervinning ur frånluft (FTX).

 

Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning 
och vilka fönster som väljs. 
Typisk isolertjocklek för byggnad som klarar FEBYGuld i småhusutförande är: 30 cm grund, 40 cm i vägg och 50-60 cm i tak. För FEBYSilver ca 10 cm mindre isolering, men om den ska byggas i enplansutförande krävs nästan FEBYGuldnivå.
 

Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet 
ska bli. Värmeförlusterna vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) blir dock för höga utan ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute. 
När väl värmen kramats ur frånluften, finns inte så mycket kvar att hämta med en 
frånluftsvärmepump (FVP). 

Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och 
varmvatten är bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. Det finns kombinerade FTX- och 

värmepumpssystem, som är samordnade reglermässigt för att fungera optimalt och ofta integrerade i samma produkt, vilket ger lägre kostnader än separata system.  

 

Vad är ett FTX-system?
Det är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer 
den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 80-90%. Tänk på

  • FTX-aggregatets placering (ljud och kalla kanaler, men de ger mindre buller än värmepumpar ger). 
  • Att system och kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och 
    vardagsrum med kanalerna. 
  • Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg. 
  • Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet. 
  • Hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad). 
  • Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade (beräkningsstöd i Energihuskalkyl). 
  • Att fläktarna är energieffektiva, annars blir elåtgången kostsam. Jämför mellan olika aggregat. 

Välj om möjligt aggregat med mätuttag för luftflöden och temperaturer eller som har detta redan i sin panel.  

 

Välj FTX-system?

Ventilationsaggregatet ska klara minst hela luftflödet vid ett systemtryckfall på 100 Pa. Luftflödet beräknas som uppvärmd area gånger 0,35 l/s som är Boverkets minimikrav (Atemp x 0,35 l/s,m2). För mindre bostäder med mörka badrum och kompletterande WC, kan specifika luftflödet bli något högre. 

Aggregatet ska ha ett bra värmeåtervinningstal. Minst 85% rekommenderas och minst 5% högre värde om plattvärmeväxlare. Ha koll på om den angivna verkningsgraden inkluderar värme från motorerna eller inte vid jämförelsen.

Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgången. Fläktmotorer i EC-utförande (Elektiskt kommutativa) har mycket bättre verkningsgrad och är därför mer eleffektiva. 

Välj helst en fläkt med inbyggd luftflödesreglering, som säkrar ett balanserat luftflöde. 

Lägg inte tilluftskanaler på vind ovanpå isoleringen. Kylningen blir för stor.

För spiskåpan väljs en kolfilterfläkt utan evakuering, eller en spiskåpa med hög osavskiljning vid lågt forceringsflöde, för att undvika stora undertryck. 

Andra väsentliga parametrar att beakta:
• Behövs kondensatavledning?
• Ljud- och bullerförhållanden.
• Tillgänglighet för service.
• Enkelt att klara filterbyten och rengöring.
• Filterkostnad.
• Golv-eller väggmodell?

• Vänster-eller högerutförande vad avser kanalplaceringen? 

 

Var ska aggregatet placeras?
Bostadsaggregat ska helst placeras nära en yttervägg. Detta för att minimera dragning av de ”kalla” kanalerna för friskluft och avluft. Men, det ska också vara enkelt att från aggregatet dra ut tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum och frånluftskanaler från badrum, WC och kök. Tänkbara placeringar i småhus är i kök, tvättvårdsrum, eller i badrum. Undvik placering på vägg mot sovrum. 

Kräver aggregatet ett kondensationsavlopp ska även detta vara möjligt.

Aggregatplacering och kanaldragning ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra lösningar till låga kostnader.

   

Kan jag ha el-element?
Ja visst. Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra bara vad resultatet ska bli. Men elelement drar mycket el och energikravet är formulerat så att åtgång av elenergi begränsas. FTX-aggregat bör inte ha en integrerad eleftervärmare inkopplad om andra värmekällor ändå ska ta hela värmelasten. 

 

Hur minska elanvändningen?
För att klara energikravet måste elanvändningen hållas nere. El till fläktar och eventuella pumpar är ofrånkomliga. Men välj effektivaste teknik även för dessa. El för varmvattenanvändning kan halveras med solvärmefångare, en värmepump eller en biopanna.

Sitter en eleftervärmare på FTX-aggregatet kan el för uppvärmning delvis minskas genom en pelletskamin, braskamin, luft/luftvärmepump eller en värmepump för värme och varmvatten.  

 

Köldbryggor? Ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Köldbryggor i väggkonstruktion brukar normalt ingå i U-värdet.
Köldbryggor som ligger i bjälklag, hörn fönster är alltid tillkommande köldbryggor och består av två komponenter:
a. Även om väggen har samma fina U-värde i ytterväggen vid ett mellanbjälklag, så är detta en kylande yta som annars inte kommer med när man anger invändiga väggareor i beräkningen. Denna tillkommande köldbrygga beräknas genom att väggens U-värde divideras med den area per meter som mellanbjälklaget tar upp. Med t.ex. 20 cm högt bjälklag så blir dess Psi-värde = U x 0,2 (W/m,K).

b. Ofta är isoleringen sämre i dessa partier. Runt fönstren ligger träfoder och inte isolering. Kanske mindre isolering just vid mellanbjälklaget, etc. Denna köldbrygga ska läggas till köldbryggan enligt a. Det finns standards för hur köldbryggor ska beräknas och det finns konstruktörer som är utbildade på hur dessa beräknas och har beräkningsprogram för detta. Värden för olika typlösningar kan sedan återanvändas i alla era kommande projekt.

Se även indataanvisningarna.

 

Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Driftel beräknas i programmet när ni har lagt in eleffekt för fläktar och cirkulationspumpar. 



Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP-värde?
Ja, använd ett representativt SCOP-värde för helåret, t.ex. för uppvärmningssäsongens 
temperaturmedelvärde om värmepumpen klarar hela värmelasten. Om inte får andel spetsel uppskattas och inarbetas i årsmedelvärdet som anges.



Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Ja, men med en evakuerande fläkt får du ett stort undertryck i bostaden. Det beror på att byggnaden byggs så tät. Därmed kommer den evakuerande fläkten sannolikt inte fungera annat än om:

  • man öppnar ett vädringsfönster i köket (har den en sån?) 
  • evakueringen går till ett FTX-aggregat som växlar över från rummens frånluft till kökskåpande frånluft 
  • FTX-aggregatet styrs med en signal från kökskåpan så dess frånluft varvas ner och dess tilluft varvas upp. 

Ett annat alternativ är att en kolfilterfläkt utan evakuering.

  

Hur få luft till kaminen?
Ett lågenergihus med ett tätt klimatskal innebär att kaminen inte får luft till förbränningen om man inte från början planerat för hur friskluften till kaminen ska komma in. Dra en friskluftkanal via grunden till kaminen och ha ett spjäll som är öppet bara när man eldar. Möjligen finns det specialskorstenar som har inbyggd tilluftskanal.

Observera att en braskamin för ved ger väldigt stora värmeeffekter och därmed snabbt en övertemperatur. En pelletskamin med lägsta möjliga effektnivåer är att föredra.  
 

Vilka fönster ska jag välja?
Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Har du 
problem att klara effektkravet är ett fönster med lägre förluster (bättre U-värde) en lämplig 
åtgärd. Det finns fönster ner till 0,70 W/m2,K men kan ha begränsningar så som enbart 3-glaspartier eller 3 +1, kompositkarm, mm.

Små fönster får sämre U-värde, liksom fönster med många små glasrutor. Observera att fönstrens U-klassning baseras på ett standardfönsters storlek. Observera också att U-värde definieras annorlunda på kontinenten och kan ge vilseledande information vid jämförelser.

Hur mycket fönster? Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar hur ljust det bli inomhus. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men dyrare fönster.

Allt för höga fönster ger kallras när det är kallt om ingen radiator finns placerad inunder. Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K). Större fönsterpartier ger därutöver en kallstrålning vid låga utetemperaturer. Dessa komfortproblem hanteras genom val av moderata fönsterstorlekar, och/eller genom att välja fönster med ännu bättre U-värden.

Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande. Speciellt övervåningar i småhus.

Lösningar finns i form av vädring eller solskydd. För vädring, välj gärna DrehKip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum. 

 

Val av solskydd
Välj bland alternativen:

  • mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven om fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
  • rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal instrålning vintertid.
  • fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta. 
  • solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.

Alla genomföringar i yttervägg i efterhand punkterar tätheten och bör undvikas eller ske med specialkomponenter (som har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om väggens konstruktion.

Hur undvika övertemperaturer på sommaren?

Värmeväxlaren ska kunna stänga av värmeåtervinningen på sommaren, så att kall uteluft kan tas in och kyla. Detta bör kunna ske med automatik.

När det är varmare ute än inne, kan det dock vara intressant att få behålla kylan inomhus på dagen genom värmeväxling, men ta in kall nattluft. Vissa aggregat har sådana färdiga styrfunktioner. 

I programmet beräknas byggnadens ”solvärmelast”. Den baseras på instrålningsarea viktad i 
förhållande till dess sydorientering, skuggnings- och instrålningsförhållanden (G-värden) och 
divideras med byggnadens bostadsarea. Därmed ger detta en kvantitativ indikator på risk för 
övertemperaturer. Vid värden över 29 W/m2Atempringer varningsklockan då fördjupade 
temperaturanalyser för sommarperioden rekommenderas eller att solskyddslösningar väljs eller förbereds.

 

Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och ner mot grund och dels genom en något sämre reglerförmåga. Beroende på värmekretsens temperatur, kan U-värde för mark och Psi-värde för köldbryggan korrigeras i kalkylen.

 

Att vi kan ha lägre inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:

  • extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna
  • system med låga tidskonstanter, dvs golvet ska snabbt kunna värmas upp eller kylas 
    ner när det stängs av. Annars fungerar värmeregleringen inte bra (se även indata till 
    kalkylen för värmesystemets verkningsgrad). 

Utgå från att golvvärmesystem ger större förluster och sämre reglering (kan läggas in som faktor i reglersystemets verkningsgrad”. Detta ska sedan ställas mot nyttan av ett högre SCOP för värmepump om systemet lågtemperaturdimensioneras och regleringen ställs in korrekt (och inte med fabriksinställning). Men ta också hänsyn till att golvvärme ger ett högre tryckfallet för cirkulationspumpen (läggs in som högre motoreffekt för cirkulationspumpen), samt den högre investeringskostnaden.

 

Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur, kan det bli en kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i badrum som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.

För FEBYSilver - nivå i småhusutförande kan en pelletskamin vara en möjlighet för att höja 
värmeeffekten om den annars inte räcker till via tilluften.

Golvvärme bör undvikas då förluster ökar och regleringen blir långsammare. Kan möjligen 
motiveras om värmen kommer från en värmepump.

 

Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum).

Värmeåtervinningen ska kunna stängas av med automatik eller ännu bättre köras i ett automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när utetemperaturen är högre än innetemperaturen.

På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare (motströms) eller nedvarvning (roterande) och dels med värmare. Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat.  

Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Visst, men ställ då ett funktionskrav på att golvets värme kan tidurstyras och har en tidskonstant på mindre än 1,5 timmar. Det ska vara möjligt för användaren att ställa in de tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt, så man inte ”eldar för kråkorna”.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en hållbar lösning.

Badrumsgolvet kan också vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot innetemperaturen. Men tänk då på att golvet under större delen av året kommer hålla normal innetemperatur, dvs 21 – 23 grader. 

Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett bra komplement för att få bra komfort.

Badrum mot yttervägg bör ha någon extra värmare. Spillvärme från en varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka.

 

Lätt grund eller betongplatta?
För en- och tvåplans byggnader betyder en betongplatta mycket för byggnadens 
tidskonstant. Den ger nästan en fördubbling från ca 80 timmar till ca 150 
timmar. En större tidskonstant innebär att byggnadens blir mer värmetrög och när kalla 
köldknäppar slår till hinner inte temperaturen i byggnaden sjunka lika mycket innan 
köldknäppen är över. Det innebär att en byggnad med en betongplatta kan dimensioneras mot 
en utetemperatur som är drygt två grader varmare. Det motsvarar ca 1 W/m2 lägre effektförlust.

Energihuskalkyl används schabloner för bestämning av konstruktionens värmetröghet.

Det finns fördelar med en betongplatta (idag den helt dominerande lösningen). Om 
lätta konstruktioner väljs så att DVUT temperaturen blir lägre, innebär det att man måste 
isolera mer för att klara effektkravet när det är som kallast.